Klassens storlek - viktig fråga?
Överallt i debatten i skolan tjatas det om att klassens storlek är viktig. "Om klasserna blev mindre skulle den pedagogiska kvaliten öka", är ett mantra som upprepas gång på gång av vissa skoldebattörer.
Men stämmer det?
Är det inte så att om läraren är bra nog så gör det ingen större skillnad om klassen har 20 elever eller 25.
Ett stort amerikanskt företag har granskat skolan, har glömt namnet,och kommit fram till att antal elever i en klass inte har någon nämnvärd betydelse för att den pedagogiska kvalitén. Kvalitén på läraren är en mycket mer avgörande faktor för att eleverna ska få bra kunskaper, menar författarna till den här undersökningen.
Man ska ta alla undersökningar med en nypa salt, men enligt min erfarenhet stämmer det ganska bra med verkligheten.
De duktiga lärarna som får bra resultat klagar mycket sällan över klassens storlek. Istället är det byråkratiseringen av yrket som ses som det största hotet: papper, rapporter, möten, enkäter och ännu mera möten äter upp arbetstiden.
Frågan är hur bra undervisning våra barn får i framtiden. Alla som i dag söker lärarhögskolan kommer in. Rapporterna är många om en kravlös utbildning med otydliga mål där lärarstuderande ofta bara sitter av tiden.
De lärarkandidater som praktiserat på min skola har ofta visat stora pedagogiska brister och dåliga ämneskunskaper.
Jag och mina kollegor har fått underkänna flera som inte håller måttet.
En lärarkollega till mig, som tar hand om lärarkandidater, är inte nöjd.
- Många lärare på lärarhögskolan som jag träffar är oroliga, säger hon. Kvalitén på kandidaterna är väldigt låg.Vissa har mycket dåliga kunskaper i svenska.
Som sagt: Det är inte storleken på klasserna som är den svenska skolans största problem.
Snabba åtgärder måste till för att förbättra lärarutbildningen och höja statusen på läraryrket.
Thomas Nygren
lördag 17 oktober 2009
torsdag 8 oktober 2009
Betygen utvecklar läraren
I Malmö ger eleverna lärarna betyg.
Ett hot, menar många inom skolan.
Inte jag.
Om det sköts rätt är det en möjlighet att utvecklas.
Många lärare jag möter har svårt att vänja sig vid tanken att de ska bli betygsatta. En märklig tanke. Idag rankas allt på skolan: lokalen, elevernas betyg, maten, miljön inomhus och inomhus.
Det enda som inte ska värderas, enligt vissa lärare, är de själva.
Givetvis finns det en fara att de populära lärarna som är justa, snygga, snälla får höga betyg och de stränga, inte fullt så snygga och kravfyllda lärarna får låga poäng. Vem har inte småleende kollat inoffociella omröstningar där den häftige gympaläraren alltid får kanonbetyg osv.
Men det behöver inte vara så. Om utvärderingen sköts rätt kan det utveckla en lärare som har fastnat i sin pedagogiska utveckling.
Allvarligt talat: Vem kan bäst bedöma om pedagogiken fungerar.
Rätt svar:
Eleven.
Ett hot, menar många inom skolan.
Inte jag.
Om det sköts rätt är det en möjlighet att utvecklas.
Många lärare jag möter har svårt att vänja sig vid tanken att de ska bli betygsatta. En märklig tanke. Idag rankas allt på skolan: lokalen, elevernas betyg, maten, miljön inomhus och inomhus.
Det enda som inte ska värderas, enligt vissa lärare, är de själva.
Givetvis finns det en fara att de populära lärarna som är justa, snygga, snälla får höga betyg och de stränga, inte fullt så snygga och kravfyllda lärarna får låga poäng. Vem har inte småleende kollat inoffociella omröstningar där den häftige gympaläraren alltid får kanonbetyg osv.
Men det behöver inte vara så. Om utvärderingen sköts rätt kan det utveckla en lärare som har fastnat i sin pedagogiska utveckling.
Allvarligt talat: Vem kan bäst bedöma om pedagogiken fungerar.
Rätt svar:
Eleven.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)