Längtan till rutinerna

"Jobbet suger - äh ba' skämta"

Många jag känner är i dagarna på väg tillbaka till jobbet. Inte många ser fram emot första arbetsdagen.
De två veckorna på Västkusten eller Cypern kunde gärna varit tre veckor. I skolan säger eleverna ofta "Skolan suger" för att därefter tillägga, " äh ba' skämta, men det är kul att komma tillbaka och träffa kompisarna".

Här tror jag att det hos barnen, och vi vuxna, trots allt finns en längtan tillbaka till rutiner och normalitet, fast det vill man inte erkänna. Att inte vara nöjd har blivit en livsstil. Vi kan alla ha bättre jobb, se snyggare ut, ha längre semester, snitsigare grillurustning. Vi ska ju som duktiga ambitiösa medborgare ständigt sträva framåt, inte vara nöjda med det vi har.

Som ni kanske märker är jag just nu nöjd med livet i allmänhet och semestern i synnerhet. Det var en jättelyckad resa till Sardinien, sol, härlig mat, azurblått hav och ljumma kvällar med ett glas vin.
Två veckors resa i Italien var perfekt, sedan började jag längta hem till rutinerna.

Men jag vet att den här känslan snart kommer att suddas bort av vardagsslitet med jobb, möten, obetalda räkningar, insamlingar till barnens skolresor. En onsdag kväll i november kommer nog jag också att säga att "Livet suger för att sedan snabbt tillägga
"Äh ba' skämta".